Vi slår Hille med siffrorna 2-3 efter 1-0 i halvtid. Målen görs av Emil x 2 samt Joel.

Vi hade valt ett för oss mera välkänt försvarsspel då vi upplevde att vi i matchen mot Strand blev väl spretiga i vårt försvarsspel, nu gick vi tillbaka till lägre utgångspositioner vilket gör att lagdelar hamnar närmare varandra både i lagdelen i bredd och i djup. Vi får då en mycket bättre kontakt och kommunikation mellan spelarna och lagdelar.

Vi börjar matchen klart bäst och Hille ser skärrade och lite avvaktande ut i upptakten.

Vi skapar lite halvchanser men den bästa har Hille med ett skott i utsida stolpen från straffområde. Vi känns tyvärr lika trubbiga som tidigare matcher då det kommer tills spelet runt och i offensiv box, och Hille försvarar sig bra där.

1-0  faller efter en 50-50 situation där Svärd sitter/ligger på bollen och Hilles skytt sparkar på bollen som går lös, vi har backa som hinner mellan och tar undan bollen innan domaren pekar på straffpunkten. Det som händer sedan stör jag mig på. Hille tilldöms en straff i en för mig solkar 50-50 situation, vår målvakt ligger med smärtor i ansiktet av krocken och behöver vård. Då skriker Hilles bänk på utvisning… Jag menar kom igen, ni har fått straff, en tvivelaktig sådan, vår målvakt ligger och behöver vård, att då försöka påverka domartrion med att skrika och gestikulera på rött kort i en situation tycker jag känns lite småaktigt, detta gjorde jag också rätt klart för Hillebänken…

Straffen sitter bergsäkert i Svärds högra kryss.

I paus är det stirrigt, när jag kommer in så är det diskussioner om Hilles centrala mittfältare och hur vi skall lösa uppspel på dennes fötter, skulle inte säga att det var ”hetsiga” diskussioner, men en tydlig känsla av frustration och ett lag som kanske inte tror på sig själva fanns där. Vi gick igenom de punkter vi hade i paus, bland annat våra spelvändningar, att vi måste vara noggrannare i sista pass i anfallsspel då Hille så tydligt spelar på omställningar.

Även modet att tro på oss och vår organisation och ide tryckte vi på.

Jag är i ärlighetens namn orolig då jag sätter mig på bänken inför andra, men när jag ser spelarna komma ut och se ut som retade tigrar så inser jag att något har hänt inne i omklädningsrummet efter jag lämnat och får helt plötsligt en känsla av att – ”detta vinner vi”.

Vi är bättre än Hille i andra, framförallt smartare. Såg att deras tränar hade uttalat sig om just detta, våra äldre rutinerade spelare som tog frisparkar och spelade med boll framför sig i större utsträckning  än Hille gör.

1-1              gör Emil på en fin passning av Rahm. När vi så släpper in 2-1 på en nick efter inlägg är ju uppförsbacken brant igen. Det som sker efter 2-1 gör mig glad och jag tror att det kommer ge gruppen mer än de 3 poängen..

    2-2 gör Emil snabbt efter att ha snappat upp ett svagt pass i sidled i backlinjen och nu känns det som vi kommer vinna matchen.

Vi byter in både Andre, Joel och Olivier och när Joel på ett instick via Jansson stensäkert sätter 2-3 så är känslan både lättnad och glädje.

Det var länge sedan det var så skönt att hurra för 3 poäng som i lördags!

Nu träningsvecka inför Mora hemma.